De senaste dagarna har varit bra, men ansträngande... Jag har utmanat mig själv mer än någonsin socialt, och det börjar ta ut sin rätt nu i form av mental utmattning, men jag är glad och stolt över mig själv (!).

En lösning på ett problem har äntligen dykt upp, jag har hittat en dagmatte till Isis. Har ju haft lappar uppe i över en månad utan att någon har hört av sig. Hade gett upp hoppet, men så i onsdags ringde det två stycken med bara någon timmes mellanrum. Märkligt! Jag träffade den första i torsdags, vi gick en promenad och det kändes jättebra. Bestämde mig direkt, fanns ingen anledning att träffa den andra också. Vissa människor tycker man genast om och kan till och med slappna av lite och ha trevligt med. Det händer mig nästan aldrig, men hon var en sådan. Idag kom hon hit för att träffa Isis i hennes hemmiljö, och vi satt och pratade ett bra tag om allt möjligt.

Hon kommer att passa Isis när jag har mina ridlektioner varje vecka. Är då iväg ca fyra timmar, vilket Isis trots mycket träning helt enkelt inte klarar ensam. Separationsångest är tyvärr inte så ovanligt hos dobermann. Hon kommer nog att älska sin nya dagmatte :)

Igår tränade vi lydnad tillsammans med en annan tjej och hennes hund, som jag har träffat en gång innan. Det gick över förväntan, jag orkade vara mycket mer social än sist. Det är super att ha någon att träna med. Isis koncentration har blivit mycket bättre. Just nu håller jag på att träna in läggande under gång, som ni kan se i filmen nedan. Avslutade gårdagens träning med att träna platsliggning bredvid den andra hunden - Isis fick ligga en minut och skötte sig riktigt bra. Dags att börja utöka tiden mer nu.

Med alla framsteg kommer tvivel... Tankarna mullrar hotande i bakhuvudet, nu när jag har tagit små steg ut ur min box, tänk om jag har gjort allt fel, missuppfattat... Skämt ut mig totalt! De jävla tankarna. Ja, tänk om! Den risken får jag fanimej ta!

Dagens träningspass: Börjar med att få fram snabba frivilliga lägganden när Isis går framför mig. Provar sen med läggande från fotgående, vilket går ganska bra. Känns som att vi har en bra grund att bygga vidare på! Behöver dock jobba mycket med att stärka hennes koncentration och uthållighet.