Nu är det tydligen dags även för mig, att börja blogga.
Självklart är det Katten som har övertalat mig.

Tänkte att jag kunde berätta om dagens hundpromenad!
Jag och Isis var ute på upptäcktsfärd i ödemarkerna utanför staden. Det händer ofta att vi bara går och går i flera timmar och upptäcker nya vägar, jag har super-lokalsinne så vi går aldrig vilse. Älskar att vara helt ensam ute i naturen, med bara min hund vid min sida. Vi älskar båda den friheten.  
Men idag råkade vi ut för ett riktigt äventyr. Utan att jag riktigt vet hur det gick till hade vi helt plötsligt gått ut i något slags sjölandskap, vilket jag upptäckte när jag trampade igenom marken och hade vatten upp till knäna. Allt var täckt av snö, så jag hade inte märkt att det var is under oss! Det var som en sjö med en massa små öar av vass som man kunde stå på. Isis tog ett skutt och när hon landade brast isen under henne med. Hon hade frambenen uppe på kanten med hela bakkroppen i det iskalla vattnet och försökte kravla sig upp utan att lyckas. 
Jag fick panik - skek "mamma kommer!" och lyckades ta mig fram till henne utan att trampa igenom isen igen och kunde dra upp henne <3 
Sen stod vi där genomblöta båda två jättelångt hemifrån och omringade av svag is. Mycket dramatiskt, jag kände mig som om jag var med i Extrem överlevnad på discovery! 
Sen lyckades jag navigera oss ut ur "träskmarken" utan fler missöden, men fy vad vi frös på vägen hem.

Det gick i alla fall bra, och Isis somnade gott när vi tillslut kom hem. Min älskling :)